Bedman - Nurmik
Namnet Bedman - Nurmik
Såvitt jag kan förstå kommer namnet Bedman från den gård i Nuckö (Noarootsi) där min farfars far föddes 1862. Namnet på gården var Brigers Jack och låg i Pasklep, Nuckö i landskapet Läänemaa. På estniska heter byn Paslepa och på tyska hette den Paschlep. Det är inte alldeles ovanligt att på byar och städer i stora delar av Estland stöta på olika namn. I svenskområdet är det på svenska, estniska och tyska och det finns även ett visst danskt inflytande.
Till exempel är landskapets Läänemaas historiska namn på svenska, danska och tyska Wiek eller Wieck. Residensstaden är Hapsal (estniska:Haapsalu).
Före 1800-talets början var ungefär 95 procent av invånarna bönder, de flesta livegna, och saknade efternamn. Det betyder att ungefär 70000 släkter och familjer bara hade förnamn. Antalet olika efternamn som introducerades i samband med att det blev tvång att ha efternamn var ungefär 38000.
Från ca 1830-40-talen fick gårdarna släktnamn, tidigare hade man fått sitt efternamn efter faderns förnamn.
Min farfars far, Anders (estniska: Andrus) föddes alltså på gården Brigers Jack, Paslepa 1862 och på denna gård var släktnamnet Bedman. Anders mor Marri bar släktnamnet Bedman, och han förekommer också som Anders Marrisson på några ställen. Vad gäller stavningen av namnet kan det längre tillbaka ha varit både Bedmann, Bethman, Beetman o.s.v. Far min föreslog att det även kunde vara en förestning från det svenska Beckman.
Anders far är ej känd. Jag har inte hittat någonting som pekar åt något håll. Vare sig i födelseböcker, vigselböcker eller motsvarande HFL. Kan ju möjligen finnas andra dokument i motsvarigheter till rådhusrätter och annat.
Men - då jag i yngre år frågade min far Ralf hur det låg till, sade han att Anders var son till pigan Marri och en herre på godset. Marri Bedman kan mycket väl ha varit piga på herrgården. Att fadern skulle vara en herre på godset kan vara sant, men det kan givetvis också vara en skröna. Godset, ja det skulle i så fall vara Paslepa herrgård som ligger närmast till hands. Men vid denna tid 1861/1862 tror jag inte det var så mycket bevänt med "herrar" på Paslepa herrgård. Åren 1873-1887 drevs vid herrgården Paskleps lärarseminarium och den kan ju ha börjat tidigare.
Paskleps herrgård 1993 efter att ryssarna lämnat
(För muspekaren över bilden)
Renoveringen av herrgården påbörjad.
Idag är herrgården omgjord till ett mindre hotell
Å andra sidan så föddes 1773 i herrgården en baltisk konstnär, C.J.E. von Ungern-Sternberg (1773-1830). Vad som hände med herrgården efter det och fram till 1873 har jag inte lyckats ta reda på, var den i Ungern-Sternbergs släkts ägo 1861/1862? Detta kvarstår att försöka reda ut.
I Estland skärptes under 1930-talet de politiska motsättningarna och 1934 genomfördes en statsvälvning. Regeringschefen Konstantin Päts fick en stark ställning. Nationalistiska tendenser började att visa sig även i Estland. Bestämmelser utfärdades att estniskan skulle vara ämbetsspråk även inom det svenska skolväsendet, att den skulle användas även i svenska områden för kungörelser och underrättelser. Gårdarna fick estniska namn. Påtryckningar gjordes för att svenskarna skulle ändra sina familjenamn till estniskklingande. Påtryckningarna gällde även t ex. tyska namn.
I Augusti 1937 byter familjen Bedman, som vid denna tid bestod av min farfar Aleksander, farmor Olga Ollik och pojkarna Ralf, Aksel och Heinrich till namnet Nurmik. Anders Bedman dog troligen någon gång under 1944.