Marcus Schröder

ca 1600 - 1660  (60 år)

• Namn	Marcus Schröder
  Födelse	ca 1600	Holstein
  Kön	Man
  Död	Dec 1660
  Person-ID	I3070	Dahlberg
  Senast ändrad	6 Dec 2022

  
  

  Familj	Maricke Claesdotter,   f. ca 1600, Jylland d. 22 Jun 1662, Hellvi, Gotlands län (Ålder 62 år)
  Barn	1. Anna Margareta Marcusdotter Schröder,   f. 1626, Eckernförde, Schleswig-Holstein, Tyskland d. 1694, Othem, Gotlands län (Ålder 68 år)   2. Marcus Schröder, d.y.   d. 1 Apr 1687, Visby, Gotlands län   3. Abigail Marcusdotter Schröder,   f. 1623, Kyllaj, Hellvi, Gotlands län d. mel 1685 och 1686, Rute, Gotlands län (Ålder 62 år)   4. Catharina Marcusdotter Schröder,   f. 1632, Visby, Gotlands län   5. Clas Marcusson Schröder   d. ca 1720   6. Maria Marcusdotter Schröder,   f. ca 1625, Visby d. ca 1685 (Ålder 60 år)   7. Johan Schröder,   f. 1628, Visby, Gotlands län d. ca 1709 (Ålder 81 år)   8. Pafvel Schröder,   f. 1630, Visby, Gotlands län
  Familjens ID	F1261	Familjeöversikt  |  Familjediagram
  Senast ändrad	6 Dec 2022

  
  

• Noteringar

  Observera: Nedan texter är kopierade från en användare på GeneaNet som i sin tur inte har någon källhänvisning. Kom från Åbenrå Jylland. Han och hans många ättlingar har spelat en mycket stor roll i den gotländska kalkindustriens historia. Redan år 1628 exporterade han sandsten från Burgsvik. Från år 1632 var han hamnfogde i Västergarn. År 1644 lämnade han med sin familj Västergarn och flyttade in till Visby där han snart blev en betrodd man. När svenskarna besatte Gotland år 1685, kunde Marcus Schröder låna svenska kronan en fjärdedel av det belopp som behövdes för truppernas underhåll. I Visby drev han affärer av alla de slag och med framgång. År 1646 blev han rådman. ÅR 1648 fick han ett sexårigt privilegium att ensam hålla vinkällare i staden. Han blev "gode vän Marcus Schröder" med de styrande i Stockholm och han var användbar när det knep med pengar. Privilegier var tidens lösen för den som snabbt ville bli rik. Marcus Schröder fick privilegium att få köpa upp all kronans skattetjära. Efter ett besök på Gotland av arvprinsen Karl Gustaf gällde det bla leveranser av virke och kalkför slottsbygget i Stockholm och fanns redan då en kalkugn, som från 1651 drevs av Schröder. År 1647 anlade han tillsammans med sin måg Hindrich Falk en kalkugn vid Lännapå egendomen Österbys i Othem och tre år senare tillsammans med borgmästare Magnus Palumbus en kalkugn vid Kyllaj. På föråret 1661 gjorde han en resa till Lübeck och på hemvägen förliste fartyget vid Ölands kust. Genom att via borgmästare och råd i Visby få Kungl Maj:t att sätta dubbel utförseltull på den obrända kalkstenen och därmed omöjliggöra denna export bröt Marcus Schröder upp fältet för den gotländska kalkindustriens uppblomstring vid 1600-talets mitt. / Mikael Nedan text är bland annan text som forskaren Lars-Olov Eriksson vänder sig mot. Utförligt skildrad i Steffen, Kalkindustrins historia och i Gotländskt Arkiv III (1731), s. 75. Marcus Schröder var (troligen) en kristen jude som inflyttade till Gotland från Åbenrå i Danmark. Han uppges ha fått kontakt med ön i samband med att han som skeppare forslat varor och krigsmän mellan Danmark och Gotland. År 1632 utsågs han till hamnfogde i Västergarn och blev därigenom tulltjänsteman och uppsyningsman för fiskeriet i distriktet. Redan fyra år tidigare hade Schröder exporterat sandsten från Burgsvik. Han avstod från tjänsten som hamnfogde 1644 och flyttade då till Visby där han snabbt etablerade sig som köpman. Efter två år valdes han till rådman och efter ytterligare två år erhöll han privilegiet att hålla vinkällare i staden. Han byggde sedan upp ett kalkimperium och blev den förste "kalkpatronen". År 1661 förliste Schröder med en av sina skutor på väg mellan Lübeck och Visby. / Olle Överby Marcus Schröder var (troligen) en kristen jude som inflyttade till Gotland från Åbenrå i Danmark. Han uppges ha fått kontakt med ön i samband med att han som skeppare forslat varor och krigsmän mellan Danmark och Gotland. År 1632 utsågs han till hamnfogde i Västergarn och blev därigenom tulltjänsteman och uppsyningsman för fiskeriet i distriktet. Redan fyra år tidigare hade Schröder exporterat sandsten från Burgsvik. Han avstod från tjänsten som hamnfogde 1644 och flyttade då till Visby där han snabbt etablerade sig som köpman. Efter två år valdes han till rådman och efter ytterligare två år erhöll han privilegiet att hålla vinkällare i staden. Han byggde sedan upp ett kalkimperium och blev den förste "kalkpatronen". År 1661 förliste Schröder med en av sina skutor på väg mellan Lübeck och Visby. (hem.passagen.se/tunnbindaren) Utförligt skildrad i Steffen, Kalkindustrins historia och i Gotländskt Arkiv III (1731), s. 75.